{"id":1794,"date":"2021-04-27T15:59:56","date_gmt":"2021-04-27T15:59:56","guid":{"rendered":"https:\/\/poidekirik.ee\/?page_id=1794"},"modified":"2021-04-30T06:41:30","modified_gmt":"2021-04-30T06:41:30","slug":"historia-pa-finska","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/poidekirik.ee\/?page_id=1794","title":{"rendered":"Historia (p\u00e5 finska)"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t

P\u00f6ide Maria kyrkans historia<\/h2>\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Folket i Saaremaa accepterade officiellt kristendomen 1227, n\u00e4r de \u00f6verl\u00e4mnade sig till en gemensam styrka som leddes av biskopen i Riga, bef\u00e4lhavaren i tj\u00e4narbr\u00f6dernas ordning och st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande p\u00e5ven. Saaremaa delades mellan biskopen i Riga, tj\u00e4narnas tj\u00e4nare (senare den tyska ordningen) och staden Riga. Omr\u00e5det P\u00f6ide blev centrum f\u00f6r ordenen. H\u00e4r byggdes b\u00e5de kyrkan och slottet – n\u00e4ra den antika f\u00e4stningen.<\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"maalinn-kirik2\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Utsikt fr\u00e5n Petes f\u00e4rgf\u00e4stning i riktning mot kyrkan. Foto: Veiko Vihuri<\/em><\/p>

F\u00f6rknippas P\u00f6ides ortsnamn med ordningens f\u00e4stning?<\/span><\/h3>

\u00c5r 1223 n\u00e4mns en plats som heter Horele (jfr Ardla bynamn, tidigare Hordele). Man tror att \u00f6n Muhu och omr\u00e5det P\u00f6ide f\u00f6re er\u00f6vringen tillh\u00f6rde samma forntida h\u00e4rad. P\u00f6ides platsnamn (i form av Poide) n\u00e4mndes f\u00f6rst 1254. Historikern Enn Tarvel<\/strong> baserar namnet p\u00e5 ordet p\u00f6\u00f6s: p\u00f6\u00f6se (flagga, sten) och f\u00f6rbinder det med den skifferbyggda tornf\u00e4stningen, som \u00e4r n\u00e4mnt i senare k\u00e4llor:<\/span><\/p>

\u201dDet finns inget som utesluter antagandet att tornet i P\u00f6ide b\u00f6rjade byggas om strax efter \u00e5ter\u00f6vringen 1241. I s\u00e5 fall skulle det finnas ett dussin \u00e5r kvar att bygga tornf\u00e4stningen, f\u00f6delsen av namnet och dess f\u00f6rst\u00e4rkning. \u201d<\/span><\/p>

I slutet av 1200-talet uppstod en konflikt mellan biskopen av Saaremaa och de tyska riddarna. Det klagades \u00f6ver att riddarna hade f\u00e4ngslat 80 \u00f6bor som beordrades att komma bev\u00e4pnade. Biskopen i Saaremaa hade uppmanat ordningens domare att sluta pl\u00e5ga de nyligen d\u00f6pta. Enligt en k\u00e4lla skulle orden ha f\u00f6rt m\u00e4nniskor fr\u00e5n Kurland till Saaremaa “som utan n\u00e5gon utbildning och dop av tro” hade beordrats att f\u00f6rst\u00f6ra ett torn fr\u00e5n en plats som heter P\u00f6ide. Det finns ingen exakt information om detta, men de n\u00e4mnda h\u00e4ndelserna \u00e4ger rum under inb\u00f6rdeskriget. Riddarna tvingades anv\u00e4nda hedniska kurl\u00e4nningar f\u00f6r att st\u00e4rka sina positioner i f\u00e4stningen i P\u00f6ide.<\/span><\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"Poide-algkirik\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

De olika stadierna av byggandet av P\u00f6ide kyrka. Sk\u00e4rmdump av dokument\u00e4ren “P\u00f6ide, det tysta vittnet.<\/em><\/p>

Kyrkorna i P\u00f6ide<\/h3>

Tydligen byggdes P\u00f6ide-kyrkan redan f\u00f6re ordningens f\u00e4stning. S\u00e5 s\u00e4ger Kaur Alttoa<\/strong>, en arkitekt, i sin sammanfattning:<\/span><\/p>

\u201dBaserat p\u00e5 n\u00e5gra av konstruktionssp\u00e5ren kan man anta att det ursprungligen fanns ett tr\u00e4kapell eller kyrka i P\u00f6ide. Redan innan f\u00e4stningen byggdes har det funnits ett anst\u00e4ndigt stenkapell i P\u00f6ide, som har varit bredden p\u00e5 den nuvarande kyrkan och omfattat dess tv\u00e5 mellersta valv. De cirkul\u00e4ra sidoportalerna i kapellens romanska stil visar tydligt att kapellet byggdes f\u00f6re er\u00f6vringen, uppenbarligen 1230. S\u00e5ledes \u00e4r P\u00f6ide kapell och Valjalas tidiga kyrka de \u00e4ldsta kyrkobyggnaderna p\u00e5 \u00f6n. B\u00e5da dessa \u00e4r de enda \u00f6verlevande representanterna f\u00f6r den rena romanstilen i Estland. Runt slutet av 1200-talet byggdes sj\u00e4lva kapellet fr\u00e5n det ursprungliga kapellet. Ett valv bredvid kyrkans sal byggdes bredvid det gamla altarrummet, och byggnaden h\u00f6jdes och valvades. Ibland tillsattes senare ett v\u00e4stra valv med ett torn s\u00e5 att kyrkan kunde n\u00e5 sina nuvarande dimensioner. \u201d (K. Alttoa. 101 Estonian Shrine, s. 168.)<\/span><\/p>

Inverkan fr\u00e5n den romanska kyrkan (murar, portaler) syns tydligt i kyrkans nuvarande murar. Det byggdes utan valv. N\u00e4r kyrkan utvidgades utnyttjades redan existerande befintliga murar. S\u00e5ledes \u00e4r den nuvarande kyrkan exakt lika bred som sin f\u00f6reg\u00e5ngare.<\/span><\/p>

De \u00e4ldsta estniska byggnaderna<\/span><\/h3>

I slutet av 1200-talet anv\u00e4ndes samma experter f\u00f6r att bygga om P\u00f6ide-kyrkan, som ocks\u00e5 byggde Karja- och Muhu-kyrkor. B\u00e5de kyrkorna P\u00f6ide och Karja k\u00e4nnetecknas av rik skulpturell inredning och kyrkliga m\u00e5lningar. Enligt Kristel Markus, som studerade v\u00e4xtdekorationen av P\u00f6ide, baserat p\u00e5 detaljerna som beskrivs, kan man s\u00e4ga att det gjordes av samma bemanning som i Karja, f\u00f6rutom att det finns n\u00e5gra nya variationer i P\u00f6ide som inte finns i Karja. Men l\u00e5t mig ge ordet till Kaur Altto igen:<\/span><\/p>

\u201dI P\u00f6ide kyrka \u00e4r den mest intressanta skulpturen p\u00e5 norra sidokonsolen ett bondepar kl\u00e4dda i l\u00e5nga kl\u00e4der. Den kvinnliga figuren har ett rituellt drickshorn i handen och hennes kl\u00e4nning pryds med en brosch. \u00c4r de en kvarlevning \u00f6ver \u00f6bor som hade beh\u00e5llit sin st\u00e4llning \u00e4ven efter er\u00f6vringen och var med och byggde kyrkan? Jag vet inte. I vilket fall som helst \u00e4r h\u00e4r den \u00e4ldsta f\u00f6rest\u00e4llningen av estnisk konst. Tyv\u00e4rr rivdes skulpturkomplexet p\u00e5 1940-talet, d\u00e5 kyrkan anv\u00e4ndes som ett f\u00f6rvar f\u00f6r den sovjetiska arm\u00e9n. \u201d<\/span><\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"Poide-figuurid-Vihuri\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Skulpturen av P\u00f6ide kyrka skildrar estl\u00e4ndare, en man till v\u00e4nster, ett br\u00f6stsp\u00e4nne och ett drickshorn till h\u00f6ger. Foto: Veiko Vihuri<\/em><\/p>

1343 Upproret<\/span><\/h3>

P\u00e5 1500-talet skrev riddare Johannes Renner<\/strong>, enligt Livlands nyare rimkr\u00f6nika:<\/span><\/p>

\u201d1343, dagen f\u00f6re Jakobsdagen, d\u00f6dade \u00f6borna alla tyskarna, unga och gamla, som i Harju, de dr\u00e4nkte pr\u00e4sterna i havet och reste samma dag till f\u00e4stningen i P\u00f6ide. De bel\u00e4grade fortet i \u00e5tta dagar. Ingen kunde l\u00e4mna f\u00e4stningen. Fortets fogde kunde inte uppr\u00e4tth\u00e5lla fortet, han f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rhandla om fred och \u00f6verge fortet. … N\u00e4r portarna \u00f6ppnades, l\u00e4mnade fortets folk med ett bittert sinne; b\u00f6nderna h\u00f6ll inte sitt l\u00f6fte utan stenade dem. Fogden dog med fem riddare och m\u00e5nga andra tj\u00e4nare. \u201d<\/span><\/p>

Kr\u00f6niken om Wartberge Hermann s\u00e4ger:<\/span><\/strong><\/p>

\u201dDe bel\u00e4grade ocks\u00e5 P\u00f6ide f\u00e4stning. N\u00e4r f\u00e4stningen \u00f6vergav sig stenade dessa nyligen d\u00f6pta \u00f6bor Vaud, broder Arbold, och pr\u00e4sten, broder John, liksom andra br\u00f6der och riddare till d\u00f6ds, liksom n\u00e5gra vasaller och kvinnliga och manliga kristna. \u201d<\/span><\/p>

Efter upprorets f\u00f6rtryck var \u00f6borna tvungna att bygga en ny bas f\u00f6r riddarna – f\u00e4stningen Maasilinna. Riddarnas f\u00e4stning f\u00f6rlorades och dess rester \u00e4r begravda under jorden, men kyrkan har \u00f6verlevt.<\/span><\/p>

P\u00f6ide lutherska f\u00f6rsamling<\/span><\/h3>

Tyv\u00e4rr \u00e4r praktiskt taget ingenting k\u00e4nt om medeltida kyrkoliv, f\u00f6rutom n\u00e5gra f\u00e5 P\u00f6ide-pr\u00e4ster. Till exempel vid b\u00f6rjan av 1200- och 1300-talen var Bertrammus, en pr\u00e4st av Berlinordenen, aktiv i P\u00f6ide. Information om f\u00f6rbr\u00e4nningen av kyrkan och kyrktornet har rapporterats fr\u00e5n 1554.<\/span><\/p>

P\u00f6ide-kyrkan blev en luthersk helgedom senast 1562, d\u00e5 den danska lutherska kyrkan bildades p\u00e5 Saaremaa efter order av kung Frederik II av Danmark.<\/span><\/p>

F\u00f6r\u00e4ndringar baserade p\u00e5 lutheranism skedde gradvis i kyrkan. Till exempel var katolska sidoaltare fortfarande i P\u00f6ide-kyrkan i mitten av 1670-talet (\u00e4ven om de inte anv\u00e4ndes), och f\u00f6rst d\u00e5 beordrades sidoaltren att tas bort och ers\u00e4ttas med b\u00e4nkar. Ett sten dopfont uppf\u00f6rdes framf\u00f6r altarrummet.<\/span><\/p>

\u00c5r 1613 avr\u00e4ttades tv\u00e5 \u00f6-adelsm\u00e4n i K\u00f6penhamn f\u00f6r ett brott mot majest\u00e4t (p\u00e5 grund av samarbete med svenskarna under Kalmar-kriget). En av dem var Heinrich Schulmann, \u00e4garen till Tumala herrg\u00e5rd, vars f\u00f6rmodade gravsten ligger i skaldelen av P\u00f6ide kyrka.<\/span><\/p>

\u00c5r 1675 separerades f\u00f6rsamlingen St. John fr\u00e5n f\u00f6rsamlingen P\u00f6ide\u00a0 och f\u00f6rsamlingen St. John (St. John) grundades. Tidigare hade ett skydd f\u00f6r spet\u00e4lska redan uppr\u00e4ttats d\u00e4r under riddarnas tid, och pastorn i P\u00f6ide hade en skyldighet att st\u00f6dja de sjuka och att f\u00f6rkunna Guds ord.<\/span><\/p>

Pestepidemin som uppstod 1710 d\u00f6dade m\u00e5nga \u00f6bor och l\u00e4mnade m\u00e5nga utrymmen tomma – inklusive i P\u00f6ide – men d\u00e5varande P\u00f6ide-pastorn Balthasar Johann Rubusch<\/strong> \u00f6verlevde pesten som en av f\u00e5 pastorer i Saaremaa. Fr\u00e5n 1711 till 1719 tj\u00e4nstgjorde han som prost f\u00f6r Saaremaa.<\/span><\/p>

P\u00e5 1700-talet \u00f6kade antalet medlemmar i kyrkan. Till exempel 1782 hade P\u00f6ide f\u00f6rsamlingen 3700 personer, varav 1800 hade deltagit i nattvarden. Vid den tiden var P\u00f6ide socken en av de st\u00f6rsta i Saaremaa (med Kaarma, Karja och Kihelkonna).<\/span><\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"Poide-Guleke-1896\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

P\u00f6ide kyrka 1896. Foto fr\u00e5n R. Gulekes verk \u201cAlt-Livland …\u201d<\/em><\/p>

Religi\u00f6s f\u00f6r\u00e4ndring och dess konsekvenser<\/span><\/h3>

1846\u20131848 konfronterades Saaremaa av en religi\u00f6s omvandlingsr\u00f6relse. N\u00e4stan 5000 lutheraner i P\u00f6ide-f\u00f6rsamlingen, eller 68 procent av b\u00f6nderna, blev ortodoxa. Pastorn klagade \u00f6ver att ett rykte spreds bland folket: “Den som inte l\u00e5ter sig skrivas som ortodox kommer f\u00f6r alltid att f\u00f6rbli i tyskarnas tr\u00e4ldom.”<\/span><\/p>

P\u00e5 grund av det stora antalet omvandlare l\u00e4mnades en framst\u00e4llning till generalguvern\u00f6ren f\u00f6r att g\u00f6ra kyrkan P\u00f6ide tillg\u00e4nglig f\u00f6r ortodoxa. Framst\u00e4llningen uppgav att endast 2-10 personer deltog i pastorala tj\u00e4nster. P\u00f6ide kyrka f\u00f6rblev emellertid luthersk. \u00c5r 1873 stod en ortodox kyrka i Tornim\u00e4ki f\u00e4rdig.<\/span><\/p>

Socknarna P\u00f6ide och Jaani, som f\u00f6rlorade sina medlemmar, betj\u00e4nades av en gemensam pastor fr\u00e5n 1873.<\/span><\/p>

\u00c5r 1843 brann kyrktornet ner p\u00e5 grund av blixtnedslag. 1852 byggdes en mur som skilde tornvalvet fr\u00e5n resten av kyrkan, vilket ocks\u00e5 beh\u00f6vdes f\u00f6r att bygga ett orgelloft.<\/span><\/p>

Fr\u00e5n 1867 till 1901 betj\u00e4nades P\u00f6ide-f\u00f6rsamlingen av baronpastor Karl Nikolai von Nolcken<\/strong>, som f\u00f6rs\u00f6kte fr\u00e4mja f\u00f6rsamlingens liv. Han betonade andligt arbete och individuell konfirmering samt s\u00e5ng i f\u00f6rsamlingen. 1873 gjorde han tv\u00e5 b\u00f6cker p\u00e5 estniska: “En introduktion till apokalypsen” och “Den andra fasen av att l\u00e4ra sig l\u00e4sa”. Han publicerade ocks\u00e5 Martin Luthers tv\u00e5delade katekism (1876\/78). Han \u00f6verl\u00e4mnade till tyskarna den estniska nationella eposen \u201dDer Kalevipoeg, nach seinem epischen Werthe betrachtet\u201d.<\/span><\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"peude_nolcken-960x\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Utsikt \u00f6ver P\u00f6ide kyrka, h\u00f6ger: Pastor Nikolai von Nolcken<\/em><\/p>

Karl Sitzka (1902\u20131912) tj\u00e4nade som den f\u00f6rsta estniska pastorn i P\u00f6ide-f\u00f6rsamlingen.<\/span><\/p>

1908 hade P\u00f6ide-f\u00f6rsamlingen 1 241 medlemmar, varav 35 var tyskar. Kyrkan hade 320 platser och 1904 renoverades den grundligt.<\/span><\/p>

F\u00f6r\u00f6delsen p\u00e5 1940-talet<\/span><\/h3>

H\u00f6sten 1939 l\u00e4mnade den sista baltiska tyska pastorn, Kurt-Rudolf Schultz<\/strong>, som tj\u00e4nade i P\u00f6ide-f\u00f6rsamlingen till Tyskland.<\/span><\/p>

Den 6 augusti 1940, n\u00e4r Estland togs in i Sovjetunionen, slog blixtnedslag i kyrktornet och satte det i brand, precis som en profetia om de dystra tiderna fram\u00f6ver. V\u00e4ino Ratassepp<\/strong>, son till d\u00e5varande kantor Eduard Ratassepp<\/strong>, p\u00e5minner om: \u201dJag s\u00e5g blixtnedslag direkt p\u00e5 tornets kupol. Det var en stark blixt och l\u00e5gorna sprids symmetriskt i alla fyra riktningar \u201d. Inom en kvarts timme var elden redan s\u00e5 stark att tornkupolen och v\u00e4derbladet f\u00f6ll ner. V\u00e4derbladet hade \u00e5r nummer 1734. Branden varade i fyra timmar och kunde inte sl\u00e4ckas eftersom brandbilens vattenstr\u00e5lar n\u00e5dde bara halva tornets h\u00f6jd.<\/span><\/p>

I mitten av 1940-talet f\u00f6rst\u00f6rde R\u00f6da arm\u00e9n n\u00e4stan hela kyrkan. Endast st\u00f6djeskulpturen p\u00e5 predikstolen har \u00f6verlevt – aposteln Peter (1635, bel\u00e4gen i Saaremaa-museet). \u00c5r 1945 anv\u00e4ndes kyrkan som h\u00f6lada. Enligt folket tyckte h\u00e4starna som drog h\u00f6et inte om denna fr\u00e5ga och ville inte komma in i kyrkans byggnad.<\/span><\/p>

1948 st\u00e4ngdes kyrkan och f\u00f6rkastades.<\/span><\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"Poidekirik-SMF144Fn\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

P\u00f6ide\u00a0kyrka 1955. Foto: T. Linna, Saaremaa Museum<\/i><\/span><\/p>

Starta om<\/span><\/h3>

Under den nationella v\u00e4ckelsen startade P\u00f6ide socken igen. Den 12 december 1990 beslutade den estniska evangelisk-lutherska kyrkans konsistorium att registrera \u201dP\u00f6ide f\u00f6rsamling som en laglig f\u00f6rsamling med sina r\u00e4ttigheter och skyldigheter\u201d. Inledningsvis h\u00f6lls gudstj\u00e4nster i det gamla pastoriet.<\/span><\/p>

1994 var P\u00f6ide kyrka v\u00e4rd f\u00f6r rikst\u00e4ckande ungdomsdagar med n\u00e4rmare 500 personer.<\/span><\/p>

Den 2 maj 1999 invigde \u00e4rkebiskop Jaan Kiivit<\/strong> det renoverade altarutrymmet i P\u00f6ide kyrka.<\/span><\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"Poide-kooriruumi-pyhitsemine-1999\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

\u00c4rkebiskop Jaan Kiivit invigde det restaurerade altarutrymmet. I bakgrunden: Anti Toplaan, Gustav Kutsar, Illimar Toomet och Veiko Vihuri<\/span><\/em><\/p>

Det andra decenniet av 2000-talet har varit en tid med aktiv aktivitet. Socknen och den lokala kommunen grundade St Mary’s Church Foundation i P\u00f6ide, i syfte att restaurera byggnaden. Kyrkan fick ett nytt tak (2014) och de \u00f6ppna delarna (d\u00f6rrar, f\u00f6nster) reparerades framg\u00e5ngsrikt. Renoveringen av valvet under tornet b\u00f6rjade. Dopstilsorten \u00e5terst\u00e4lldes och placerades i altarutrymmet (2016).<\/span><\/p>

P\u00e5 sommaren \u00e4r P\u00f6ide kyrka \u00f6ppen f\u00f6r bes\u00f6kare till Saaremaa och historia\u00e4lskare. H\u00e4r h\u00e5lls ocks\u00e5 andliga musikkonserter p\u00e5 h\u00f6g niv\u00e5 (Hortus Musicus, Vox Clamantis, etc.).<\/span><\/p>

Sammanst\u00e4llt av Veiko Vihuri<\/p>

\u00a0<\/span><\/p>

PASTORER

Pastorer f\u00f6re 1560<\/h3>

Bertrammus<\/b>, 1306
Johannes<\/b>, d\u00f6d. 1343
Hermann Ronneberg<\/b>, 1507
Urbanus Milde<\/b>, 1557<\/p>

Lutherska pr\u00e4ster<\/h3>

Timan Brackel<\/b> (P\u00fcha), 1574\u20131576
J\u00fcrgen (Georg) von Alen<\/b>, 1500-talet II-halv
Hermann Rodenwaldt<\/b>, 1594, 1599
Hermannus Arendess<\/b>, f\u00f6re \u00e5ret 1639
Luderus Bunekenius<\/b>, 1639, 1661
Johannes B\u00fcnkenius<\/b>, 1674, 1677, 1680, d\u00f6d. 1689
Balthasar Joh. Rubusch<\/b>, 1692\u20131719
Joh. Georg Sorger<\/b>, 1720\u20131731
Joh. Ludwig Dittmar<\/b>, 1732\u20131762
Johann Heinrich J\u00fcrgens<\/b>, 1763\u20131782
Andreas Agthe<\/b>, 1782\u20131817
Wilhelm Andreas F\u00fcrchtegott Agthe<\/b>, 1817\u20131841 (bitr\u00e4dande pr\u00e4st 1813)
Paul Eduard Hirsch<\/b>, 1842\u20131846
Konstantin Konrad Anders<\/b>, 1847\u20131859
Oskar Carlblom<\/b>, 1860\u20131865
parun Karl Nikolai von Nolcken<\/b>, 1867\u20131901
Karl Sitzka<\/b>, 1902\u20131912
Herbert Konstantin Johannes Lieberg<\/b>, 1914\u20131919
Adalgoth Julius von Seck<\/b>, 1922\u20131927
Kurt-Rudolf Schultz<\/b>, 1927\u20131939
Johannes Paesalu<\/b>, 1939\u20131941 (valdes till pastor 1940, avskedades 1945)
Robert Kannukene<\/b>, 1942\u20131944 (vikariat)
Ernst Puusepp<\/b>, 1944
Alfred Tammiko<\/b> (Valjala), motsvarande pastor1946\u20131949<\/p>

F\u00f6rsamlingen uppl\u00f6stes 1948<\/em><\/p>

Sedan omg\u00e5ngen av f\u00f6rsamlingen 1990<\/h3>

Motsvarande pastorer<\/h4>

Gustav Kutsar<\/b> (Valjala), till 1994
Illimar Toomet<\/b> (Muhu), 1994\u20132000
Gustav Kutsar<\/b> (Valjala), 2000 (april\u2013oktober)
Veiko Vihuri<\/b> (Karja), 2000\u20132007
Urmo Saks<\/b> (Muhu), 2007\u20132010
Veiko Vihuri<\/b> (Karja), 2010 \u2013<\/p>

Diakoner:<\/i><\/p>

Veiko Vihuri<\/b>, 1992 (januari – november)
Hannes Nelis<\/b>, 1992 (november\u2013december)
Peeter Vigel<\/b>, 2001\u20132003
Heinar Roosim\u00e4gi<\/b>, 2003\u20132005
Urmo Saks<\/b>, 2005\u20132007
Andi Angel<\/b>, 2013\u20132015 (l\u00e4nets diakonpraktikant),
2015\u20132017 (P\u00f6ide f\u00f6rsamlingens diakon)<\/p><\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00f6ide Maria kyrkans historia Folket i Saaremaa accepterade officiellt kristendomen 1227, n\u00e4r de \u00f6verl\u00e4mnade sig till en gemensam styrka som leddes av biskopen i Riga, bef\u00e4lhavaren i tj\u00e4narbr\u00f6dernas ordning och st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande p\u00e5ven. Saaremaa delades mellan biskopen i Riga, tj\u00e4narnas tj\u00e4nare (senare den tyska ordningen) och staden Riga. Omr\u00e5det P\u00f6ide blev centrum f\u00f6r ordenen. H\u00e4r byggdes…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1794","page","type-page","status-publish","hentry","post"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/poidekirik.ee\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1794","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/poidekirik.ee\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/poidekirik.ee\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poidekirik.ee\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poidekirik.ee\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1794"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/poidekirik.ee\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1794\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1849,"href":"https:\/\/poidekirik.ee\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1794\/revisions\/1849"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/poidekirik.ee\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1794"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}